Modets mästare
I årtionden har Prada ritat om kartan för hur vi klär oss. Nu öppnar modehuset en andra butik i Bibliotekstan – helt dedikerad till manligt mode.
I ett milanesiskt före detta industriområde hittar du högkvarteret som avgör hur resten av modebranschen ser ut i morgon. Personen bakom förvandlingen från litet familjeföretag till världens kanske mest inflytelserika modevarumärke hittas då och då i ett serpentinformat stålrör som löper ut mot parkeringen. I Miuccia Pradas kontor på tredje våningen är nämligen en överdimensionerad rutschkana i rostfritt stål installerad av den tysk-svenske konstnären Carsten Höller.
Miuccia Prada var inte den uppenbara kandidaten att ta över ett skinnmärke i lyxsegmentet på 70-talet. Efter att ha tagit en doktorsexamen i statsvetenskap vid Milanos universitet sökte hon sig till en lokal teater och uppträdde som mimare i fem år. Miuccia rörde sig i stadens bohemiska och feministiska kretsar och gick med i italienska kommunistpartiet på 60-talet.
– Eftersom jag var så involverad i kvinnorörelsen på den tiden tyckte jag att tillverka väskor, skor eller klänningar var det värsta jag kunde lägga min tid på. Jag skämdes, eftersom det mesta modet hade varit en mardröm för kvinnor. Och jag bestämde mig aldrig riktigt för att bli designer. Till slut insåg jag bara att jag var det ändå, har Miuccia Prada senare berättat för New York Times.
1913 öppnade Mario Prada en butik vid Galleria Vittorio Emanuele II i Milano för att sälja exklusiva läderprodukter importerade från England. Bara fem år senare levererade han allt från resväskor och plånböcker i alligatorskinn till den italienska kungafamiljen. När Mario gick bort tog hans dotter, Luisa, över företaget. Men det var först på 70-talet som saker började förändras när Luisas yngsta dotter, i familjen kallad Miu Miu, tog över företaget. Lädret byttes ut mot nylon. På 80-talet lanserade Prada en ryggsäck i det vattenresistenta nylontyget pocono, ett material som tidigare främst använts för militärtält.
– På den tiden tyckte jag inte om så mycket av det jag såg i modevärlden. Det var gammalt, bourgeois och tråkigt. Plötsligt kändes nylon mer intressant för mig än couture. Jag bestämde mig för att använda det på catwalken och utma na de traditionella och konservativa tankarna om lyx. Jag är fortfarande besatt av nylon, har Miuccia Prada berättat.
Nylonväskan skapade en storm i modevärlden.
– På 80-talet var det långa köer utanför butiken i Milano för att köpa nylonväskorna. Det känns som grunden till vad Prada är i dag, säger Robert Nordberg, stylist och fashion director på Plaza Magazine.
– Sen började de göra ganska revolutionerande stretchmaterial. Prada står för innovation i mångt och mycket.
Men hur blev någon som varken syr, ritar eller klipper – och som inte ens ser sig som en designer – modevärldens favorit?
– Det finns en underliggande tanke och filosofi bakom varje kollektion, säger Robert Nordberg.
– Man känner sig alltid snygg i Prada. Deras herrkläder kan vända sig till en tonåring som precis har börjat upp täcka mode eller till en man i 60-årsåldern. Det finns en linje i kollektionerna som håller ihop allting.
Daniel Lindström har bevittnat företagets utveckling från första parkett. Han har varit modechef på herrmodemagasinet Café sedan slutet av 90-talet och sett många av Pradas visningar i Milano.
– För mig är det något magiskt med Prada. Det var egentligen Prada som fick mig att bli intresserad av mode på riktigt.
Vilken är den mest minnesvärda visningen?
– Jag var på plats hösten 2012 när Willem Dafoe, Adrien Brody, Gary Oldman och Tim Roth gick ned för catwalken som modeller, berättar Daniel Lindström.
– Miuccia har alltid varit intresserad av film. På senaste visningen träffade jag Ruben Östlund backstage, han hade blivit inbjuden av henne på filmfestivalen i Cannes.
Det är ingen slump att företaget öppnar just en herrbutik i Stockholm. Sedan några år har den belgiske kultdesignern Raf Simons tagit plats vid sidan av Miuccia och förvandlat herrmodevärldens våtaste drömmar till liv. När Pradas första herrkollektion presenterades 1998 ritade den om kartan för manligt mode: de minimalistiska och monokroma kreationerna introducerade en ny look för 2000-talets man. Kort därpå föddes Prada Sport.
Årtionden innan streetwear och sportkläder tog över modevärlden ritade Prada tekniska plagg som rörde sig fritt mellan gatumode, sport och innovativt lyxmode.
– Miuccias sätt att experimentera med material har plockats upp av alla. Hon var en av de första som tog fram sportplagg och sneakers, det har alla modehus nu, säger Lars Nilsson.
Lars Nilsson är en av landets mest erkända modedesigners internationellt. Han har bland annat designat för Chanel, Christian Dior, Ralph Lauren och Balmain. På telefon från Paris berättar han om sin relation till det italienska varumärket.
– Miuccias syster Mariana gör butikskoncept och jobbar mycket bakom kulisserna. Vi har ätit middag ihop i Stockholm när hon har varit i stan, då har hon gått runt i dambutiken och kikat lite, säger Lars Nilsson.
– Det är syskonen som styr och ställer. Det är verkligen ett familjeföretag.
Hur märker du av Pradas inflytande på herrmodet?
– Jag jobbar med tygtillverkare i Como och resten av Italien och Miuccia har gjort väldigt mycket för herrmodets materialutveckling. Hennes sätt att blanda ett klassiskt ulltyg med någon procent av ett tekniskt material gör att det blir otroligt intressant.
Har märket samma position på herrmarknaden?
– På många företag är det antingen eller, men för mig är det lika intressant att titta på båda visningarna. Prada är ett av få märken som har lika stark position på herrsidan som på dam.
Daniel Lindström ser fram emot att Prada Uomo öppnar i Bibliotekstan.
– Det är Prada som styr i branschen. Det finns inga andra visningar som det pratas så mycket om. De har alltid haft en tydlig kontinuitet, till skillnad från Louis Vuitton, Dior, Celine och Yves Saint Laurent. Det finns en Prada-estetik som är igenkännbar, samtidigt som man pushar framåt hela tiden, säger Daniel Lindström.
– Det känns nästan som att varje visning skriver ett nytt kapitel i modehistorien.